"Vårt" företag har gång-tid, ( restiden mellan två kunder/besök) oftast är gång-tiden 5min, men ibland lite längre beroende på sträckan. Har man varit hos en kund så kan det ibland ta 5 min bara att låsa kundens ytterdörr, komma ner till porten/grinden, promenera till bilen,sätta sig, starta och försöka få ut bilen från parkeringsplatsen. Jag åker med bil andra går eller cyklar, det kan se lite olika ut.
När man väl börjar köra så kan man ha en sån otur att hamnar efter en bilist som envisas att köra 20 km saktare än vad max hastighetsbegränsningen är, eller så är det trafikstockning eller folk som trycker på stopp knappen vid trafikljusen eller det är dåligt väglag eller nått annat , då i alla fall blir man ju riktigt försenad till nästa kund. Såna "ovanliga händelser" är ju inte inräknat i ens resschema, kanske är tiden uträknad med hjälp av en gps eller liknande, kanske är planeringen hopsatt på en dåligt gissning alt att man helt enkelt inte vill ge mer restid. Vad vet jag? Jag vet bara att om man inte håller cirka 30km för fort så hinner man inte på denna gång/restid.
Jag ska vara glad för vi har denna gång-tid på det företaget jag jobbar hos för det är inte alla Hemtjänstföretag som har det här realistiska tankesättet. Tyvärr kan jag inte skryta om just vårt företags gång-tid för den är ju nästan obetydlig men vi har i alla fall en, bättre än ingenting men jag hoppas självklart på lite mer sunt förnuft i framtiden från mina överhuvuden. Vi har kommit en liten bit på vägen med några få minuters restid mellan kunderna. Nu förstår ni kanske att man är illa tvungen att stressa när man bara har några ynka minuter på sig att åka från A till B men tur att vi har bra mediciner för magsår i detta land. Och då kanske ni inte blir så chockande om jag berättar en hemlighet; att väldigt många av mina kollegor har åkt fast för fortkörning under sina arbetspass. Sånt får man tyvärr nästan räkna in om man vill ta och göra sitt jobb på en normal godkänd nivå.
Kommuninvårnarna i kommunen där jag arbetar har ringt till vårt kontor och men även andra Hemtjänstföretag för att klaga på att våra (och dem andra) bilarna från Hemtjänsten, att vi kör alldeles för fort. Kommuninvånarna är oroliga, nån gång kanske det händer en olycka med en Hemtjänstbil och en oskyldig medmänniska, kanske blir det så att någons lilla barn blir påkörd av oss men men, eller? Förlåt säger jag, jag vill inte vara en Rally-Harry, jag vill inte leva med att jag har kört över någon, men jag har ett jobb att sköta,det är att ta hand om mina medmänniskor och det är inte mina medmänniskor som går vid vägen, så se upp när ni ser en Hemtjänstbil ( vi har tyvärr inga blåljus eller sirener). Och att tillägga jag vill ha kvar mitt jobb, då gäller det att köra lite för fort men ändå inte så fort att det märks så tydligt. Det låter vansinnigt men förstår ni vad jag menar?
Jag läste på Internet hur Hemtjänstpersonal får ställa in sina raster, dem kan inte äta på flera timmar, att dem får knipa igen sin urinblåsa, för ett toalettbesök hinner dem inte med ( och det är inte alltid lätt att hitta en toalett heller) och problemet med toabesök leder till nästa problem med att få vågar inte ens dricka vatten under arbetstiden för rädslan att inte få kunna gå på en toaletten när man behöver det är för skrämmande. Jag kan bara instämma med det jag läste på de olika sidorna på nätet. Hellre törstig och yr i huvudet än kissnödig. Och toaletterna hos kunderna får man inte nyttja som vårdgivare.
Jag vill vara anonym på min blogg, kanske av rädsla av att förlora jobbet, för jag skriver ju helt öppet om dem tysta problemen. Men även om jag nu klagar så kan jag inte klandra allt på min arbetsplats, för vi är inte ensamma om dessa problem, så här är det hos nästan alla andra Hemtjänstföretag. Skulle detta bara råda på min arbetsplats så skulle det vara betydligt lättare att lösa dessa problem. På mitt arbete har vi självklart våra egna bra saker( vill inte avslöja dem) men tyvärr lider vi också över dem vanliga "Hemtjänstproblemen". Dem som vågar prata om problemen är dem som vill förändra, det är dem som är dem framgångsrika, så tror jag, men hur många är det som vågar prata öppet om problemen?
- "Ja, du chefen, jag skulle behöva lite toatid under arbetspasset, eller en toa i bilen skulle funka, eller okey rabatt på blöjor, är det okey krav eller får jag kicken nu?"
Min roll, som utbildad undersköterska är att se till att behålla kunden, kunden är pengar och pengarna blir slutligen min och andras lön. Jag ska vara den där personen som alltid ler och alltid är lugn och alltid visar företaget positiva ansikte utåt. Jag ska ha det där professionella förhållningssättet både insidan av mig som min utsida, så även om jag håller på att spy av stress och har inte kissat på flera timmar så ska jag vara positiv eller åtminstone neutral i mina känslor och uttryck. Kunden ska inte ens kunna ana mina bekymmer, men jag tror att kunderna gör det ändå, hur än professionell man än är. Vad händer om jag kommer till en kund och visar mina stresssymtom eller lånar kundens toalett? Ja då är jag oproffitionell, säkerligen blir det en följd att jag får komma till kontoret och ha ett samtal med chefen för att få en varning. En varning vill man inte ha, och professionell vill man vara så det är väl bara att torka av svetten och sätta på sig pokeransiktet, hjälpa kunden på toa och bara le och försöka förtränga att ens egna urinblåsa håller på att spricka.
Min vårdlärare sa en bra sak, om man ska ta hand om någon annan så måste man se till att man är frisk själv. Lugna ner en patient som är stressad när man själv är stressad tycker inte jag är en god omvårdnad.
För att mitt schema ska gå ihop och för att jag inte ska komma försent till mina kunder, så måste jag alltid försöka förkorta alla kunders tider med cirka 10min, för annars hinner jag inte till nästa besök.
Kanske inte låter så mycket, 10 min, men har en kund rätt till ( och betalar för) 20 minuters besök på pappret. så får kunden i verkligheten ett 10 minuters besök. Kunden får alltså betala för resan till och från henne/honom som hon/han egentligen inte ska.
Jag har upptäckt att det nästan bättre att förkorta tiden hos alla kunder än att komma för sent till alla. Sen ankomst är inte populärt. Man lär sig med tiden, jag är som sagt ny inom Hemtjänsten så det tar ett tag innan man kommer in med alla delar.
Nu undrar ni varför jag stannar kvar inom äldreomsorgen, det finns bra sidor också, jag älskar att få rå om våra gamla, jag kämpar för deras rätt. En glad personal blir en glad pensionär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar